Varför kan ingen dag bara vara helt perfekt?

Väcktes av klockan 6:45, åt frukost, och borstade därefter tänderna i takt till Lady Gaga´s låt - Poker Face, som genom klockradions ojusterbara maxvolym berättade för mina trumhinnor att det var definitivt dags att vakna nu. Tog den iskalla dagen till ära på mig så mycket kläder att Michelin-gubben i förhållande till hur jag såg ut, lätt skulle kunna vara anorektiker. Smög mig ut för att inte väcka Oscar och lunkade sen mjut och härligt mot jobbet. Jag var glad och fnissade lite när jag insåg att jag förmodligen såg ut som Baloo i Djungelboken där jag gick i mina typ 12 lager kläder.

Kommer till jobbet 07:49 och upptäcker att jag glömt nyckeln till salongen hemma...
Tror att jag på de 11 minuterna jag behövde för att springa hem och tillbaka för att lyckas öppna exakt kl 08:00 hann gå igenom alfabetets alla svordomar. Mest förbannad var jag över att jag liksom inte riktigt hade något bra ställe att lägga kläderna på medan jag sprang heller... Hade jag kunnat tekniken så hade det förmodligen gått fortare att rulla fram. Det tog 15 nicotinplåster och 3 glas isvatten innan jag blev normal igen.

I morgon ska jag boka tid för att pierca in en nyckelring i naveln.

//SpiJoN